Gnällblogg, det får bli så.

Jag satt hemma hos en kompis, hennes dotter hade haft kalas som Rebecca var bjuden på, och Marcus skulle jobba halva natten så vi skulle sova kvar.

Då ringer S, helt förstörd.
Jag blir också helt förstörd, eftersom jag inte kan hjälpa henne, eftersom jag inte är där.

Hon hade hoppats att jag var i stan, säger hon mellan alla snyftningar.
Hade hoppats att vi kunde komma och hämta henne, säger hon mellan alla gråtattacker.
"Jag får inte stanna kvar här, han säger att jag måste dra härifrån."

Jävla gris!
HAN ville ha mer sprit. Så HON får ge sig iväg på cykeln för att hämta.
Hon halkar omkull med cykeln på isen 3 gånger på vägen, slår sig så illa att en taxi stannar och säger att hon borde åka till sjukhus.
Nej, det går inte, jag måste hem säger hon, och stapplar vidare.
När hon kommer hem tycker han att det dröjt för länge.
Säger att hon varit med någon annan. Att hon ska försvinna därifrån nu.

Jävla gris!
Han vet att hon aldrig ens skulle våga efter hans 14 år av förtryck.
Han vet att hon aldrig skulle.
Och lik förbannat så får han henne att må dåligt.
När hon är iväg för att springa hans ärenden.
För att han inte orkar lyfta sin feta röv och underhålla sin alkoholism.

Jävla gris!
Hon har varit hans dörrmatta i 14 år. Och han har inte ens vett att uppskatta det.
Allt får hon göra utan att ens få något för det. För att han tycker att det är så det ska vara. För att han lärt henne, att hon finns för att passa upp på honom, för att lyda honom och för att leva för honom.
Hon har tagit hand om deras tre barn helt själv.
Hon har tagit hand om lägenheten helt själv.
Hon har passat upp på honom och hans "vänner" när de haft "fest".
Alltid.
Hon har lytt honom.
För att han tycker att det ska vara så.
Hon har raderat den som är hon, för hans skull.
Han knäpper med fingrarna, och förväntar sig att hon lyder.
Vill han vara själv, då får hon se till att ha någonstans att vara.
Vill han att hon ska vara hemma, då går hon inte utanför dörren.
Hon får inte ens träffa sin familj när hon vill, hon får vänta tills han tycker att hon vill.

Han har tryckt ner hennes redan dåliga självkänsla i skorna.
Varför vill man göra så?
Hon är kuvad, gör allt för att behaga, för att inte störa honom.
Hon får höra honom berätta hur sexiga andra tjejer är, hur snygga de är och vilka fina bröst de har.
Varför vill han göra så?


Hon skulle dra därifrån sa han.
Så hon ringde mig, och jag ringde efter någon som kunde hämta henne.
När R, M och M´s sambo kommer hem till S för att hämta henne, då har han ångrat sig.
Hon ska ingenstans!
R är livrädd för honom, berättar hon sen i telefon. Han var så hemsk, säger hon.

Hon hade nog inte fått åka, om det inte vore för att polisen kom. R hade ringt en kompis som hade ringt dem. Och de kom precis i tid.

Jag är livrädd för honom berättar S för polisen ute i trappen, när de tar ut henne för att prata. Han har sagt att han kommer döda mig om jag lämnar honom. Våra barn är rädda för honom.
Hon gråter när hon berättar vilket helvete de har. Hon gråter och säger att hon inte ens vill leva, att det enda som betyder något för henne är hennes barn och om hon dör så kan mamma ta hand om dem.
Dina barn är viktigast för dig, säger polisen. Då ska du leva för dem. Anmäl honom för olaga hot och kontakta kvinnojouren. De kan hjälpa dig. Vi ser ju att du inte mår bra.

Det viktigaste nu är att ni stöttar henne, säger polisen till R. Och att hon inte träffar honom själv. Hon behöver stöd nu.

R skjutsar S, M och M´s sambo hem till M. Med en väska med kläder, och S yngsta son, den enda av dem som var hemma. De andra 2 var hos hans mamma. De ska komma imorrn.

Kan ni hjälpa mig att hämta mina saker när ni kommer hit? Frågar S mig sen när vi pratar. Jag ser till att hans mamma är där då för då vågar han inte göra något.
Klart vi kan, säger jag. Självklart kan vi det!
Men S, gå inte tillbaka till honom, han gör dig inte lycklig, han ger dig inget utan han bara tar. Du mår inte bra med honom.
Nej jag vet, säger hon. Jag ska inte gå tillbaka.

Och jag hoppas det.
Jag hoppas att hon är så stark som hon tror och att han inte lyckas guilttrippa henne.
Jag hoppas att hon tänker på hur hon mår, och på deras barns rädsla för sin egen far. Jag hoppas att hon tänker på att han aldrig kommer att ändra på sig, att han aldrig kommer få upp hennes självkänsla och få henne att leva. För han vill inte det.
Jag hoppas hon tänker på att allt han kommer säga för att bevisa att han var dum, att han ångrar sig och att han inte kan leva utan henne, bara är ett sätt att få henne tillbaka, och inte alls sanning.
Jag hoppas att hon vågar tänka på sig själv nu, sig själv och sina barn.
Jag hoppas att hon bestämt sig för att inte tryckas ner mer. Att hon bestämt sig för att hon är värd så mycket mer, att han aldrig har gjort något för att förtjäna henne.
Hon vet ju det!

Jag hoppas att hon kommer göra den där polisanmälan och att hon är lika modig och vågar berätta allt för Kvinnojouren när de ringer. Att hon inser att hon inte gör fel, att hon inte alls är dum.
Hoppas hon inser att deras barn kommer leva upp när inte han finns där och kräver "respekt"
Om hon inte kan tänka på sig själv, att hon tänker på dem. Då vet hon att detta är rätt.

Jag hoppas.

Jag hoppas också att hon vågar vara öppen och prata. Om allt och ingenting.
Att hon inte stänger inne känslorna och mår dåligt inombords.
Hoppas också att hon vet hur många hon har runtomkring sig som bryr sig och vill hennes bästa. Och som för länge sen insåg att hennes bästa inte är, aldrig har varit, och aldrig kommer bli han.

Jag hoppas hon inser att den ensamhetskänsla hon kommer känna inte är för alltid, att den kommer gå över och att hon då faktiskt kommer må bra.
Att hon inser att hon är värd att börja leva för sig själv nu, och inte bara finnas för någon annan.

Snälla S, gå inte tillbaka, no matter what!
Han är inte värd dig.

Hitta tillbaka till den som är du.
Ta tillbaka ditt liv.
Se dina barn leva upp.
Känn hur bra det känns att få bestämma själv.
Ta tillbaka ditt självförtroende och din självkänsla.

Han har tagit 14 år av ditt liv. Han har låtit dig vara ensamförälder i ett förhållande till alla era barn.
Visst räcker väl det?


Ta hand om dig nu, och var egoistisk.


För det är du värd!