En svensk lärare?

Faaan vad jag hatar när internet knullar sig och RADERAR allt som man skrev när man hade klurat så mycket på hur man skulle skriva för att få det rätt! Helvete.

Ska försöka få till det igen då, men vet ju inte ens hur jag började, minnet bra men kort? =)

Jo, just ja! Svenskalärare var det ja. Eller, så får man ju inte säga! Det heter faktiskt svensklärare! Och då var vi framme vid dagens ämne då.
VARFÖR DET?!?
Var är logiken i att en människa som lär ut SVENSKA, är en svensklärare? Det logiska är väl ändå att man sätter ihop orden svenska (som är vad den lär ut) med ordet lärare. Och således får ordet svenskalärare? Eller? Är jag ute och cyklar nu kanske.
Svensklärare för mig låter som någon som lär ut hur man är svensk. Och det är väl ändå inte meningen?
En som lär ut spanska är spanskalärare, franska franskalärare, engelska engelskalärare, osv. Varför måste det vara annorlunda med en svenskalärare?

Okej, att man inte kan skriva isär ordet. Det tar jag, det stöder jag fullt ut. Skriver man isär ordet får det en helt annan betydelse liksom. Säger jag att jag har en svensk lärare så säger liksom inte det något om vad människan i fråga lär ut. Utan bara vilken nationalitet den har.

Men varför blir folk så griniga för att man säger svenskalärare? Jag fattar inte! It makes no sence. (Och säger jag så, så ÄR det så!)

Snart är det lunch! Det betyder en hel timme ute i solen! Ja, eller, en halv iaf. Man får vara glad för det lilla sa loppan som pissade i havet.

Later, Majs!